flask (zn):
фля́жка(en) —.
(en) —.
(sv) flaska för drickbart vatten (vattenflaska) som soldat bär med sig i fält., фля́га(en) —.
(sv) flaska för drickbart vatten (vattenflaska) som soldat bär med sig i fält., ко́лба(en) —., опо́ка(en) —., флако́н(en) —., бутылка(de) ein Gefäß zur Aufbewahrung und zum Transport von Flüssigkeiten oder Gasen aus verschiedenem Material.
(fi) suusta suppea, usein suljettava astia.
(sv) butelj., колба(de) Laborausstattung, kurz für: Glaskolben.
(pl) —., бутылочка(fr) Petit flacon., бутыль(fi) suusta suppea, usein suljettava astia., пузырёк(fr) Petit flacon., склянка(fr) Petit flacon., флакон(fr) Petit flacon., фляга(pl) —., фляжка(fr) Petite bouteille plate.
cached Via: Dbnary en WikiWoordenboeken
Via: Memodata.com