top (zn):
A tall tower that forms the superstructure of a building (usually a church or temple) and that tapers to a point at the top
spire, steeple
top (zn):
The part of a hat (the vertex) that covers the crown of the head
crown
top (zn):
The highest point (of something)
acme, apex, peak, vertex
top (zn):
The highest level or degree attainable; the highest stage of development
acme, elevation, height, meridian, peak, pinnacle, summit, superlative, tiptop, top
top (zn):
The top or extreme point of something (usually a mountain or hill)
crest, crown, peak, summit, tip, top
Via: Ensyns.nl
top (zn):
summit(de) Geografie: höchste Stelle eines Berges oder eines Gebirgszuges.
(fr) sommet.
(pl) —.
(pl) —.
(sv) /området kring/ högsta punkten på (en del av) ett berg., top(de) Geografie: höchste Stelle eines Berges oder eines Gebirgszuges.
(fr) sommet.
(pl) —.
(pl) —.
(sv) högsta punkten, spetsigt föremål, det bästa., peak(de) der höchste Punkt eines Berges.
(de) Geografie: höchste Stelle eines Berges oder eines Gebirgszuges.
(pl) —.
(pl) —., apex(pl) —.
(pl) —., height(fr) sommet., mountaintop(sv) /området kring/ högsta punkten på (en del av) ett berg., treetop(de) Botanik: Baumspitze, oberster Teil des Baumes.
cached Via: Dbnary en WikiWoordenboeken
Via: Memodata.com