springen (ww):
springen(de) —.
(ca) Fer un moviment impulsant-se.
(en) cause oneself to leave an elevated location and fall downward.
(en) propel oneself rapidly upward such that momentum causes the body to become airborne.
(en) employ a parachute to leave an aircraft or elevated location.
(en) to jump.
(fi) ponnistaa irti maasta jaloillaan kerran.
(fr) S’élancer en l’air.
(ja) 体を躍らす、飛び降りる.
(it) Intransitivo: 1. sollevarsi da terra con uno slancio del corpo.
(no) tvinge kroppen opp så den forlater underlaget.
(sv) utföra ett hopp.
(pl) —., opspringen(en) employ a parachute to leave an aircraft or elevated location.
(en) cause oneself to leave an elevated location and fall downward.
(en) propel oneself rapidly upward such that momentum causes the body to become airborne., huppen(en) to jump., rennen(sv) utföra viss typ av snabba benrörelser som vanligtvis innebär förflyttning., wippen(en) to jump.
cached Via: Dbnary en WikiWoordenboeken
Via: Memodata.com